Hey Mamma,

Hej igen
Hej Mamma,
Nu var det lång tid sen vi hördes av. Eller, ja. Vi har inte hörts av på cirka 3 månader.
Jag förstår inte hur det endast kan vara 3 månader sedan min värld blev så annorlunda.
Världen har snurrat runt mig men jag har stått still.
 
Jag har inte mått så bra, ser jag nu, och jag tror inte jag mår så bra nu heller. Jag tänker på dig flera gånger varje dag. Jag pratar mycket om dig. "Min mamma var alltid si och så".
 
Jag hetsåt några gånger och spydde.
Min kropp fick någon konstig reaktion och svullnade upp med vatten. 
Jag gick upp 10 kilo på ca 7 dagar.
Jag trodde jag skulle spricka.
Jag trodde inte jag kunde sluta hetsäta.
 
Nu sitter jag på Espresso House. Jag har hemstäd i min lägenhet och Moses är här.
Missan mår bra i alla fall. Jag har inte gett upp på henne ännu.
Hon skriker varje natt - så de sista 4 veckorna har jag max fått 3 timmar sömn varje dygn.
Jag ska fixa det på något sätt.
 
Jag gav en hemlös pengar idag. Det brukar jag inte göra.
 
Jag känner mig nöjd. Ganska. Lite mer avslappnad än förr. Nu ska jag bara lämna in dina värdesaker till auktionsfirma, sälja huset och möblerna i det. Lösa upp lånen. Hyra ut lägenheten. Sen kanske jag får något slags liv tillbaka. Eller, liv och liv, det har jag ju, det är det du inte har.
En vardag kanske är den bästa formuleringen. Ja, en vardag, en ny vardag.
En vardag utan dig.